Livet Enligt Tilda

Det går åt rätt håll här borta. Eller någonstans ditåt iallafall. Har inte så ont i huvudet längre och halsgreyen och hostan börjar sakta avta. Tack och lov. Vill inte vara med om det som hände igår kväll. Usch nej.  Mitt under mitt toalettbesök började jag hosta som aldrig förr. Hade ingen som helst kontroll över hostan överhuvudtaget..Höll på så ett bra tag och jag kunde inte sluta. Jag kunde inte andas.  Ei muutako pomppia ylös ja juosta keittiöön juomaan vettä.(stavas?) Efter 2glas vatten lugnade det ner sig. Och jag var ju rädd. Skulle ju bara gå på toaletten och höll på att dö på kuppen. kändes det som iaf. Nåja. när halsen lugnat nersig så gick jag och borstade tänderna. Då började jag hosta igen. Fick sluta mitt i borstningen och springa till köket och dricka. Mamma gav mej några halstabletter så det skulle lugna ner sig , så att jag kunde sova. Och det hjälpte, pusspåmamma! Så jag gick och la mig. Men efter ett tag. Hostanfall. Samma visa om igen. Stackars ottis som sov i sängen över mig gnydde. Hsahah. Och det är ju ganska så förståeligt, tänk själv att höra mig hostande som en galning , springa ut genom dörren och till slut kipppa efter andan. Alltså, jag menar hostanfall så jag börjar få panik,hostar så mycket så jag börjar låta sådär som man gör när man ska spy. + att jag inte kan andaas. Näe, usch. Men jag somnade trots allt med ett glas vatten redo på fönsterbläcket. Någon som varit med om detta? Det tror jag.eller? Näe sån't äckelpäckel gillar vi inte!

Imorgon ska jag försöka ta mig till skolan igen. Efter dessa två dagar. Känner mig rätt så tvungen. Dels åt allt arbete jag halkat efter i. Men det tror jag inte att jag gjort. Jag har det mesta hemma och pluggade duktigt innan jag började blogga. Och det känns ju skönt. Men också vill jag till skolan imorgon för att jag vill träffa emley. Jag kommer inte träffa henne på 2 långa månader om jag inte träffar henne på fredag. Det känns lite surt för jag brukar vara med henne rätt mycket i skolan. Ungefär jämt. Hon ska bort till sin släkt i Filippinerna.Men jag har ju paulina och många andra, Men det skulle vara kul att träffa henne ändå. Innan hon åker bort. Nåja. Ska försöka.

Naaepp, ska ta och byta om  och sen möta sanni vid bussen.
Hadebra, hugs!!